Så funkar decemberöverenskommelsen

Decemberöverenskommelsen är någonting som många pratar om men som det verkar som om få förstår. Den innebär inte, vilket vissa säger, att Sverige inte längre har någon riktig opposition och de borgerliga partierna helt enkelt låter S & MP få göra som de vill. Så är inte riktigt fallet och även om jag tvivlar på att många kommer att lyssna så vill jag ändå lägga fram mina tankar om decemberöverenskommelsen och dess fyra delar.

1. Den första delen är att övriga partier inom decemberöverenskommelsen kommer att släppa fram den statsministerkandidat som representerar det största enskilda blocket i riksdagen.

2. Det ska vara möjligt för en minoritetsregering att få igenom en budget.

3. Det ska inte vara möjligt att bryta ut enskilda delar ur budgeten.

4. Försvar och säkerhet, pensionerna och energi pekas ut som tre områden för samarbete och samtal utan att säga mer än så.

Bakgrunden till överenskommelsen är enkel: ett visst parti förklarade att de skulle rösta mot varje sittande regerings budget, för sin egen och, mer anmärkningsvärt, även för oppositionens budget för att ställa problem så länge de inte fick sin vilja igenom på ett visst specifikt område (d är ju ett enfrågeparti med främlingsfientlighet som enda fråga). Då detta definitivt inte är seriös politik utan mer ett beteende som man kan förvänta sig från småbarn så är det inte konstigt att övriga partier gör sitt bästa för att samarbeta med enfrågepartiet (som för övrigt representerar en åsikt i frågan som enbart en minoritet av svenska folket står bakom).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *